Nu är valparna 2 dagar gamla och ALLA lever! Jag är väldigt glad över det, för jag trodde att någon var svag och kanske inte skulle klara konkurensen med 9 syskon. MEN peppar peppar, dom minsta (162g) ser jag till att dom får i sig ordentligt. Nu ligger de fyra små, som jag kallar för småglinen, och snuttar. Dom är matglada och det är ett bra tecken! Den största som kom ut vägde då 260g, alla valpar har gått upp lite och det är jag jätte glad över. Keela sköter sig jätte fint och tar hand om sina puppisar som om hon inte gjort annat! Och i går när vi var ut o kissade ville hon busa och kampa med kopplet! Gud vad glad jag blev! =) Sen snaaaaaabbt in o ta hand om minahundarna! Ska ta bilder på hanarna resp. tikarna för sig idag. Så håll utkik i eftermiddag.

Det här är lillhanen, han kallar vi för lillefot :) Han är hur mysig som helst och alltid hungrig! Han är den enda som har mer vitt än nån annan  

I natt har Keela fått sina valpar! (20110125)
Allt har gått kanonbra och Keela har skött sig utöver mina förväntningar. Det har varit en otroligt lättsam förlossning!

Jag är härmed mycket stolt att presentera Delays A-Kull, 10 Valpar varav 6 är tikar och 4 är hanar.

  
Ojojoj vad vi är lyckliga och vilken UNDERBAR hund Keela är! Kommer bli världens bästa mamma!!! :)

Nu är vi helt och hållet slut. Hör av mig till alla mina härliga valpintressenter när jag vaknat till liv igen. Kram till er alla!

Keelas bläckvalp :)

Keela tar hand om bläckvard och övar tills valparna kommer...

Bläckvard måste bäddas ner ordentligt...

 Så, nu är han i gott förvar! 

Tyvärr så bäddade mormor ami om i lådan när vi var på kisspaus =/ 

Och vilken tur Keela har som har en alldeles egen mopsbror som vaktar henne!

Keela ligger i lådan. Ganska så apatisk. I ett hörn. Hon har adopterat bläckfisken.

Nu måste det väl vara på G? Hon VÄGRAR äta.... fått i henne lite majsvälling. Hon VÄGRAR gå ut o kissa, fick lyfta ut henne. Hon bäddar o bäddar. Hon ser ängslig o lessen ut. Tänker valparna komma snart? Hoppas det!   

Fru päron ligger o skedar med den luddiga bläckfisken (som förövrigt heter bläckvard)

ÄR SÅ TRÅKIGT!!! Jag försöker att inte tänka på att det tar sååååån tid ;)

Jag och Keela spänderar massa mystid tillsammans i valplådan. Hon sover o jag pluggar och pussar på henne. Idag har hon som sagt inte velat äta... så vi har fått truga i henne maten i lådan medans hon låg ner. Tempen pendlar mellan 36,8 och 37,1.... jaja, vi får nog hålla ut ett tag till! Suck och stånk!!   

Märks kanske vem som är avis och sugen på mat?

Om man räknar med idag så är det bara 4 ½ dagar kvar tills dagen D. Vi alla har en lite gissningslek om när puppisarna kommer. Det slog min nyss att INGEN gissar på att Keela går över tiden.... det kanske är för att alla så gärna vill att dem kommer NU! Så, bara för att vi alla sitter som på nålar tänker väl inte rugbylaget komma ut en sekund innan de verkligen MÅSTE, så hon går säkert över tiden med några dagar ;)

Idag är hon lite vilsen. Hon vill inte sitta, inte ligga och inte äta. Hon bara står och glor...men huvudet sänkt. Snuttan. Men Ami (mamma) försökte förklara för Keela att det inte är någon sjukdom att vänta valpar, och att hon skulle sluta se ut som 7 svåra år, för så mycket kärlek den här hunden får är nästan knäppt. Hon är precis som ett barn för oss.

Hon är fortfarande pigg på så sätt att hon kommer med strumpor och trasor och vill att man ska ha dragkamp. Då glömmer hon bort att hon har magen full med liv =)

Här är några bilder tagna bara för en liten stund sedan när vi var ute o kissade.

Om man heter Keela Thörn, så kan man ligga PRECIS hur man vill! Det spelar ingen roll hur vildingarna far runt i magen för har fröken bestämt sig så har hon!

Lilla hjärtat :)

Vi är många som LÄNTAR nu! Som att vänta på julafton!

Idag låg jag och Keela kvar i sängen, läääänge! Det var jätte mysigt och vi snarkade i kapp och utböd massor med pussar! Jag låg o klappade hennes mage då jag plötsligt kännde nått som verkligen stack ut från sidan av magen på henne! Shit tänkte jag, det känns ju som ett revben som sticker ut.... så ja kände lite försiktigt och VIPS försvann det.... för att några sekunder senare komma tillbaks i en VÄLDIG fart! Sen låg den där o boxades en stund! Då kunde jag andas ut, för det är ju garanterat en TERRIER! ;) Det var verkligen en häftig känsla! Kände även ett till liv på andra sidan magen lite senare.... nu märks det att det är liv i luckan. Tror Vi alla, inklusive Keela vill att rugbylaget (som jag nu kallar dem för efter de där magtacklingarna) ska komma ut!

Mina vänner frågar mig alltid vart Keela är och undrar varför jag är ute med en minigris ;)